År 1998 startade Sunfleet som ett nästan futuristiskt projekt. Volvo och Hertz skulle tillsammans revolutionera hur vi åker bil. Användare skulle kunna hyra fordon från bara en timme via en app. Senare blev tjänsten till M, sedan till Volvo On Demand. Men i november 2024 kom chocken – efter över en miljard kronor i investeringar läggs tjänsten ned de 13 januari 2025.

Varför kunde inte en global bilgigant göra detta lönsamt? Ungefär 200 000 användare spred över 50 svenska städer räckte inte. Tjänsten hade cirka 1 200 bilar redo att hyras, men pengarna tog slut (och de tog slut helt enkelt snabbare än någon hade räknat med). Det väcker en viktig fråga: när även stora tech-investeringar och smarta algoritmer misslyckas, vad betyder de för framtidens mobilitet?

Från app-baserad revolution till digital kris: Vad gick fel?

Volvo On Demands koncept lät perfekt på papperet. En app. Stationbaserade bilar på strategiska platser. Enkla bokningsfunktioner. Användare kunde hämta en bil och åka hem utan långa avtal eller papperskram. Det verkade ju löst.

Men appen och algoritmen var bara halva lösningen. Problemet låg i ekonomin, helt enkelt. Att hålla hundratals bilar i drift kostar enorma pengar. Driftskostnader växte fortare än intäkterna från hyror. Makroekonomin försämrades också – folk åkte mindre, räntor höjdes, och Volvos krav på hög kvalitet gjorde allt dyrare.

Även om tjänsten ökade användningen med 4 procent under 2024, räckte det inte långt. AI-drivna prissättningssystem och smartare algoritmer löste inte det grundläggande problemet: för många bilar, för få hyror, för höga kostnader. Ungefär 50 anställda förlorade sina jobb när Volvo gav upp.

Efter Volvo On Demand: Vilka tar över marknaden?

Konkurrenter rubbar sig redan. Kinto Mobility, som ägs av Toyota, ser nu sin chans. Hyre, en ny aktör, använder smart marknadsföring för att locka före detta Volvo On Demand-användare. De erbjuder flexiblare lösningar och bättre prissättning.

Hyre har förstått något viktigt: nästa generation bildelningstjänster måste vara bättre på att anpassa sig. De använder AI inte bara för att bestämma priser, utan för att förstå var människor faktiskt vill åka. De tillåter återlämning på flera platser, något Volvo On Demand aldrig fixade riktigt.

Det som Volvo On Demand missade var flexibilitet. En bil måste återlämnas exakt där de hämtades. Det begränsade friheten och gjorde tjänsten opraktisk för många användare (och det var ju ett ganska stort problem). Nya aktörer gör det annorlunda.

Förlusten av 1 200 bilar från marknaden skapar ett vakuum. Men det är ett vakuum som snabbt fylls av hungriga konkurrenter med bättre affärsmodeller och mer realistiska förväntningar på lönsamhet.

Vad lärde vi oss från detta?

Volvo On Demands fall är en påminnelse om något grundläggande. Teknik löser inte allt. Pengar löser inte allt. En app, bra algoritmer och hundratals bilar räcker inte om affärsmodellen inte fungerar.

För användarna som älskade tjänsten: börja planera nu. Fram till 13 januari kan du fortfarande boka. Efter det upphör alla bokningar automatiskt och du behöver inte betala något mer. Men efter den dagen är Volvo On Demand historia.

För framtiden: håll ögonen på Kinto Mobility och Hyre. Se hur de gör det annorlunda. De kanske hittar det som Volvo inte kunde – en bildelningstjänst som faktiskt är lönsam för företaget och praktisk för användaren.

Nästa generation mobilitet bygger inte bara på ambition och miljarder. Den bygger på ärlig insikt om vad som fungerar, vad som kostar, och vem som faktiskt vill betala för det. Volvo On Demand glömde det. Andra bör lära sig från misstaget innan de är för sent.